Skogens klimatnytta
Ett aktivt skogsbruk möjliggör att vi kan tillvarata skogens råvara.
75 procent av den svenska skogen brukas. Det betyder att skogen används för att framställa virke. Varje år planteras 400 miljoner plantor i Sverige och cirka 1 procent av skogen skördas.
Den svenska skogsvårdslagen från 1903 var först i världen med krav på återbeskogning. Idag betyder det att man planterar 2–3 nya plantor för varje träd som avverkas. Skogsägaren har frihet att utveckla sin skog efter sina egna mål, men också ett stort ansvar för att se till att det kommer ny skog och för att bevara och utveckla miljövärden. I dagens skogsvårdslag är målen mellan produktion och miljö jämställda. Det betyder att det är lika viktigt att skogens miljövärden bevaras och utvecklas, som att skogen ger hög och värdefull virkesproduktion för att förse oss med förnybara produkter och material.
Vardagens produkter som kommer från skogen
Varje dag använder vi produkter och material som kommer från skogen. Allt från papper, hygienprodukter, medicinförpackningar och vätskekartong (typ yoghurtförpackningar) till höghus och infrastruktur. Det fina med skogsprodukter och material av trä är att de bidrar till att vi kan fasa ut det fossila, samtidigt som vi binder kol, vilket är bra för klimatet.
Kartong är ett klimatsmart val på många sätt. Idag återvinns ca 80 procent av alla pappersförpackningar i EU och det är bra för pappersfiber kan återanvändas upp till 7 gånger innan det slits ut. En annan bra sak är att pappkartong bryts ner på endast två månader i naturen. Allra helst ska alla förpackningar återvinnas, men vi vet alla att många förpackningar hamnar i natur och hav – inte minst i andra delar av världen. Då är det ju bättre om de är gjorda av papp i stället för plast, för annars skulle de bli kvar i naturen i flera hundra år. Läs mer om hur kartong är ett klimatsmart förpackningsmaterial
Hygienprodukter som toalettpapper, tamponger och blöjor är till stor del tillverkade av fibrer som kommer från skogen. Vanligtvis används trämassa från tunna trädstammar, grenar och trädtoppar, som inte kan användas för att göra till exempel brädor av. Så visst är det bra att vi kan nyttja skogens “rester” till dessa viktiga vardagsprodukter?
Fakta om skogsbruk
70% av Sveriges yta är täckt av skog.
3 % av Sveriges mark är bebyggd.
75 % av Skogen brukas.
1 % av skogen avverkas årligen.
Varje träd som skördas, ersätts med 2–3 nya plantor.
Cirka 400 miljoner plantor planteras årligen i de svenska skogarna.
Virkesförrådet i den svenska skogen har fördubblats sedan 1920-talet.
70% av Sveriges yta är täckt av skog.
3 % av Sveriges mark är bebyggd.
75 % av Skogen brukas.
1 % av skogen avverkas årligen.
Varje träd som skördas, ersätts med 2–3 nya plantor.
Cirka 400 miljoner plantor planteras årligen i de svenska skogarna.
Virkesförrådet i den svenska skogen har fördubblats sedan 1920-talet.
Skogens energi och klimatpåverkan
%
av den värmeenergi som skogsindustrin använder är bioenergi.
I Sverige står bioenergi för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen. Tack vare aktivt skogsbruk kan restprodukter från skogen omvandlas till förnybar bioenergi – och skogsindustrin är landets största producent.
Utöver värme och el kan rester från skogsindustrin också användas för att tillverka fossilfria biodrivmedel. Svensktillverkad biodiesel, till exempel, baseras i hög grad på tallolja, som är en restprodukt från massabruken.
Skogsnäringens totala positiva klimateffekt är omkring 97 miljoner ton koldioxid per år. År 2022 uppgick Sveriges utsläpp av växthusgaser till 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Den totala och positiva klimateffekten av svensk skogsnäring är alltså mer än dubbelt så hög som hela Sveriges rapporterade utsläpp.
I Sverige står bioenergi för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen. Tack vare aktivt skogsbruk kan restprodukter från skogen omvandlas till förnybar bioenergi – och skogsindustrin är landets största producent.
Utöver värme och el kan rester från skogsindustrin också användas för att tillverka fossilfria biodrivmedel. Svensktillverkad biodiesel, till exempel, baseras i hög grad på tallolja, som är en restprodukt från massabruken.
Skogsnäringens totala positiva klimateffekt är omkring 97 miljoner ton koldioxid per år. År 2022 uppgick Sveriges utsläpp av växthusgaser till 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Den totala och positiva klimateffekten av svensk skogsnäring är alltså mer än dubbelt så hög som hela Sveriges rapporterade utsläpp.
Substitution – vad tusan är det?
Substitution innebär att ersätta eller byta ut något mot någonting annat. Substitutionseffekten är klimatnyttan som uppstår som en följd av att träbaserade produkter och bränslen ersätter produkter och bränslen som antingen är tillverkade av olja eller som har krävt mycket fossilbaserade energi för att tillverkas. Träbaserade produkter är förnybara och biobaserade och orsakar inga, eller mycket små, fossila utsläpp.
Vid beräkningar av träbaserade produkters klimatnytta framgår att substitutionseffekten står för drygt hälften av den. Övrig klimatnytta skapas av kolinbindning i växande skog och skogsbaserade produkter.